The kids are losing their mind – the Blietzkrieg Bop. Ja, sanningen är att det se rut som efter en klassisk Blitz här hemma. Det ligger saker överallt. Hannas rum är överfullt av kläder, böcker och skolsaker. Harry har en förmåga att gärna ta fram sina leksaker och sedan drabbas av en kraftfull amnesi kring var de egentligen låg. Min fru, ja… Hon går inte oskyldig genom detta heller. Tvärtom. Lotta är den värsta syndaren. Att besöka badrummet efter att hon sminkat sig är att dö en smula. Nagellack, rengöringskrämer, ögonskugga… Allt liggande överallt. Katastrof.

Må den som är utan synd kasta den första stenen. Även jag bidrar till kaoset – men här finns det trots allt en viss finess bakom. Visst, jag kanske lämnar DN liggande på frukostbordet. Visst, jag kanske låter en bok eller en skiva ligga framme, men jag gör det som ett slags bidrag till kulturen i huset. Eller något sådant.

Vi har kort sagt en familj där städningen är bortprioriterad till förmån för en slags anarkistisk hållning gällande ordning och reda.

Ni minns att vi tog hjälp med att magasinera mina skivor? Vi funderar på hjälp även då det kommer till städning. Innan ni ställer er på barrikaderna och skriker slagord om Rut-bidraget så måste ni förstå vår situation också. Jag jobbar kontorstider – 8-17 – och jag tar även på mig jobb under helgerna. Lotta jobbar heltid och väldigt mycket övertid. Hanna och Harry går i skolan och har extremt många inbokade aktiviteter både under helgerna och under kvällarna. Vi hinner städa emellanåt – men långt ifrån i den utsträckning vi skulle vilja. Hence – hjälp, i form av storstädning från en bra städfirma.

Märk väl; vi har ännu inte tagit ett definitivt beslut och jag kan tycka att det känns lite småborgerligt att ta hjälp för att städa 82 kvm. Men, det skulle underlätta så jäkla mycket att få lägenheten städad någon gång i månaden – rejält! – och det skulle jag förmodligen tycka även om rut-avdraget inte fanns. Vi har faktiskt funderat på att använda storstädning utan avdraget i fråga också, om nu det skulle göra oss till bättre människor i era (?) ögon. Before you judge me, walk a mile in my shoes och gå omkring bland böcker, skivor, kläder, smink, hudkrämer, magasin och känn hur lätta fötter du har efteråt.

Nåja. Vi får se hur det blir med det här i slutändan. Jag kan ändå tycka att det finns en viss – märk väl: viss! – charm i att det är lite stökigt. Det ger lite personlighet också. Vem vill bo i ett inredningsmagasin? Jag betvivlar att det såg särskilt polerat ut hemma hos Mick Jones också då det begav sig.

Vi var för övrigt på Fotografiska i helgen och såg Anton Corbijns utställning 1-2-3-4. Helt i min smak. Siouxsie Sioux, Nick Cave, Kate Bush… Blev några vykort att sätta upp på kylskåpet!

Dagens ord: Ekvilibrist

Dagens låt: Tupelo – Nick Cave

Dagens boktips: Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn (har precis börjat; verkar riktigt bra – återkommer med recension)